Etiopien efter Schibbye och Persson

Hur farligt är det egentligen att åka till en diktatur som Etiopien? Den frågan hade inte de som jobbar med turism i Etiopien önskat sig. I synnerhet inte uppmärksamhet kring Martin Schibbye och Johan Persson reportageresa till Etiopien.

 En av mina journalistkollegor valde att inte följa med till Etiopien. Hans fru var skrämd över vad de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson råkade ut för under sin reportageresa i Etiopien. Även mina anhöriga drog öronen åt sig när jag berättade att jag skulle åka till Etiopien.

 Uppmärksamheten kring Martin Schibbye och Johan Persson kunde inte komma olämpligare för dem som jobbar med att få Etiopien på kartan som en intressant destination för turism i Afrika. Investerarna har redan hittat dit, eftersom Etiopien betraktas ha ett stabilt styrelseskick med en mer eller mindre krossad opposition.

Presidenten och hans flickvän i Sigtuna

Inför besöket i Addis ringde jag upp Don Titelman som tillsammans med Eva Elmsäter blev arresterade i samband med att de för SVT bevakade rättegången mot de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Han tipsade mig om att Etiopiens president Girma Wolde Giorgis är en stor Sverigevän och var en av de piloter som Carl- Gustaf von Rosen utbildade när han byggde upp det Etiopiska flygvapnet. Med hjälp av Lena Schildt på den svenska ambassaden fick jag möjlighet att träffa den presidenten, som sedan visade sig sedan några månader tillbaka vara f.d. president.

Etiopiens förre president Girma Wolde Giorgis är en stor Sverigevän och var en av de piloter som Carl- Gustaf von Rosen utbildade när han byggde upp det Etiopiska flygvapnet.

När beskedet kom om att jag var välkommen till hans bostad, konstaterade jag att det var väl bara att ta en taxi dit. Kruxet var att det i de aktuella kvarteren varken fanns namn eller nummer på gatorna. Lösningen var att ta hjälp av en person med lokalkännedom. Taxin tog oss genom en till stora delar skräpig stad med mycket vägarbeten och många kvarter som var rena byggarbetsplatser omgärdad av stängsel avkorrigerad plåt. En del inhägnader var rostiga och det såg ut som om byggandet stannat av och andra med lite fräschare plåtinhägnad i de etiopiska färgerna. Vi färdas på en mindre genomfartsväg när taxischauffören får order att stanna. Sedan lotsades vi in mellan en gammal bebyggelse med plåtskul och hyddor. Beväpnade vakter hjälpte oss in på gården till något som påminde om en mindre ambassad.

Girma Wolde Giorgis var en gammal man, 90 år fyller han under 2014. Han var full av tillförsikt när det gällde landets utveckling när det gäller näringsliv, handel och inte minst demokrati.

Etiopien präglas av primitiva familjejordbruk. man kan se hur de små åkerlapparna sprider ut sig i landskapet.

Småskalighet präglar Etiopien

En doft av kaffe sprider sig över kvarteret, många är på väg hem efter en dags jobb, stannar till vid en av de ofantligt många av Addis Abebas små caféer. Flickan i det lilla caféet sitter och sorterar kaffebönor som hon sedan maler med en enkel mortel. Hon tittar blyg ned när jag lyfter kameran. Utanför dörröppningen står två koleldade värmekällor. En för att rosta kaffebönorna och en annan för värma kaffevattnet.

På de små kaféerna rostar man de kaffebönor som går åt under de närmsta timmarna.

Man kan se henne som en symbol för den småskalighet som präglar Etiopien. I det avseendet har det inte hänt mycket sedan jag senast besökte landet 1974.

Skillnaden mellan förr och nu är att många investerare och regeringar har ögon förväntansfullt riktade mot länderna i Västafrika, där en växande medelklass med en större och större köpkraft tar för sig.

 

Även inne i Addis Abeba kunde man se mycket primitiva traditionella hyddor samtidigt som det vid sidan om byggdes moderna hus i betong.

Kontrasterna mellan Addis Abeba och den Etiopiska landsbygden är mycket stort. Jag flög till Lalibela i det Etiopiska höglandet. Ett fattigt och mycket småskaligt jordbruksland. Men Lalibela har levt upp och blivit världsberömt på grund av sina monolitiska och halvmonolitiska kyrkor uthuggna rakt ned i berggrunden. De äldsta är från 1100-talet och de yngsta från1200-talet, och är förklarade som världsarv.

De som bor här kan skatta sig lyckliga över den uppmärksamet som dessa kyrkor fått. När man kommer dit neddimpande med flyg känns det som man hamnat på medeltiden med hjälp av en tidsmaskin. Här bor man fortfarande i enkla hyddor eller i plåtskul.

 

Det kändes som det ute i landet var det lika fattigt som när jag senast var i Etiopien 1974.
 

Regional stormakt
Bruck Alemtaye är country manager i Sverige Ethiopian Airlines country manager i Sverige.  

– En av orsakerna till framgångarna för det Etiopiska näringslivet är vår bredd som flygbolag. Det handlar inte bara om att producera, det gäller också att kunna distribuera. Det handlar om en samverkan mellan näringsliv och infrastruktur.

Bruck Alemtaye konstaterar också att resenärer från Skandinavien kan kombinera sin resa genom att flyga vidare från Addis Abeba med Ethiopian Airlines till Kilimanjaro, Zanzibar eller Seychellerna. Själv flög jag vidare till Zanzibar som för mig var något utöver det vanliga.

Etiopien är en regional stormakt och spelar en aktiv roll på den internationella scenen. Förhållandet till länderna i närområdet är i flera fall ansträngt och när det gäller Eritrea, är det direkt fientligt. För USA är Etiopien en viktig allierad i ett hörn av världen som är hårt drabbat av politiska och humanitära kriser. Addis Abeba brukar kallas Afrikas diplomatiska huvudstad, och där Etiopien har en särställning i världsdelen med en historia av oavbruten självständighet bortsett från den italienska ockupationen 1936-1941

Om man tittar tillbaka på Etiopien några år när det gäller styrelseskick, utlöser parlamentsvalet 2OO5 oroligheter i delar av landet, ett missnöje jäste som följd av regeringens likgiltighet inför svältkatastrofen som drabbade Etiopien under åren 1972-1974. Detta bidrog till strejker, demonstrationer bondeuppror och myteri inom krigsmakten. Sedan valet 2005 har det politiska klimatet hårdnat betydligt i Etiopien. Regeringspartiet Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front, EPRDD har kopplat ett starkt grepp om makten. Många av de valda oppositionsledamöterna intog aldrig sina platser i parlamentet. En del greps och dömdes till långa straff, även om de senare benådades. Landet styrs av en premiärminister, och i författningen ingår också en president som inte har någon formell makt.

Text och foto: Göran Rydell

Etiopienresa: 3-9 november 2013.
Text och foto: Göran Rydell.
www.bulletin.se